Den lilla negern

Murzynek är en polsk chokladkaka. Min mormor brukar göra den med vågigt gaffelmönster i glasyren. Murzynek betyder ungefär ”den lilla negern”.

Jag ska inte göra utlåtanden om hurudant det polska samhället är eftersom jag sällan vistas där, men en utbredd och ogenerad nedlåtenhet mot allt främmande är en återkommande irritationsfaktor.

För några år sedan fick jag ett skvaller om att en vagt bekant tjej från när jag var liten hade gift sig i Amerika.

– MED EN NEGER!, visk-skrek skvallraren andlöst med uppspärrade ögon.

Jag hade fortfarande inte fått veta vad maken hette eller vad han jobbade med när den rafflande fortsättningen följde:

– OCH NU HAR DE FÅTT BARN!

– Jaha, bor de i Polen eller i USA?

– OCH DET SYNS JÄTTEMYCKET!!!

– Ärligt talat, vore det inte mer oroande om det inte syntes?

– ALLTSÅ DET SER UT SOM ETT NEGERBARN!

Shake-and-bakeförpackningen på bilden kommer från bästa polska butiken, som har flyttat ett halvt kvarter till större. De har utökat sortimentet ordentligt.

För nybörjare rekommenderar jag:

* Piroger. Finns både färska och frysta av superkvalitet, 20-25 spänn för ett halvkilo. Släng i kokande vatten, när de flyter upp är de klara. Egentligen ska man ha smörstekt lök och/eller bacon till. Det är hårt. Egentligen ska man givetvis också göra pirogerna själv. Jag håller på uszka (öron, liknar tortellini) med surkål och svamp. De är egentligen till soppa men goda att äta baraså. De söta med körsbär etc är inget vidare.

* Flottyrmunkar. Butiken importerar färska bakverk, jag tror dagligen. Munkarna är något helt annat än de svenska. Sega, brödiga, med goda fyllningar. Prova också det vanliga vita brödet, stadigt och gott.

* Korv. Polska korvar är aldrig starka men ofta vitlökskryddade. De goda är de riktigt torra som man skalar och skivar på macka av det vita brödet ovan. Också bra till bigos förstås. Håll undan för den vita korven, den smakar som den ser ut.

* Mjölksyrade gurkor. Egentligen är det ovärdigt att köpa, man måste lägga in själv, men herregud, livet är en rätt förnedrande tillställning och ett burkköp mer eller mindre kommer inte ändra på det. Ta de som är ”kiszone”, de andra är ättikssyrade som de svenska.

* Hudkrämer. Min morsa, som annars har katastrofalt dyr smak för parfym och smink, importerade länge ansiktskrämer från Polen. Där finns nämligen även riktigt feta krämer för folk med torr hy, ofta med kamomill. Stor hylla finns.

* Sylt/marmelad, om du är en godisgris. Polska sylter är jättesöta. Ibland kan man behöva det. En annan jättegod sak är kompotter (”kompot”) av exempelvis körsbär, fast det såg jag inte om de hade när jag var inne i går.

Om någon vill baka negerkakan finns ett random recept här.

Dagens sms

Hade en knäpp upplevelse på torget idag. Stod och funderade på om det var dags att sluta handla när en doft kom och liksom inte ville försvinna. Jag bara ”hmm, den här har jag känt förut, vad kan det vara?”. Fick för mig att det var svartpeppar tills jag hamnade i sabziståndet och hittade små, skrynkliga buntar basilika (2 för 15, 1 för 8 ) som liksom luktade som basilika ska. Inte som sådan på konsum. Det var fint.

Senare sms från Kinga:
”Hade just samma basilikaupplevelse som du.”

Annars, dagens bästa sms från taffel-Sofia (jag bloggar i quickpress, kan inte länka, men ni hittar):
”Sitter och jämför granatäpplen från sju olika länder. Du är välkommen!”

Stora journalistpriset-nominering

Pre-tequilas Kinga har blivit nominerad till Stora journalistpriset. Konstigt nog inte för sitt matbloggande. Jag är hur som helst dödsstolt och tycker ni ska fylla kommentarsfältet med hurrarop!

Ny lägenhet, nytt kök, traditionella fyllda paprikor

Känns det inte bra att laga mat i en lägenhet man flyttat in i får man ont i magen, för man vet att man snart måste packa och dra snart igen.

Förra lägenheten var sådan. Fast jag avskydde den ändå, särskilt när det blev för kallt för att vara på balkongen, som var lägenhetens enda behållning. I den lägenheten lagade jag väldigt sällan mat. Fläkten lät alltid otroligt högt, oavsett om den var på eller inte, och höll på att ge mig hjärnblödning (hatar ljudet av fläktar och dammsugare).

Den här lägenheten är super på flera sätt. Ett par hundra meter till torgets frukt och grönt, ett par hundra meter till stans bästa kaffe, ett par hundra meter till bästa kalvkebaben, ett par hundra meter till bästa indiska stället i stan, noll meter till makalöst baklavabageri (oh yes, jag bor i samma hus som ett libanesiskt baklavabageri, fattar ni vad gott det doftar i trappuppgången!) ja, jag kan hålla på i evigheter. Det enda trista är att jag skulle ha haft cirka två hundra meter till Maggie&David&Katterna om de inte hade flyttat. 

Och, det är en fröjd att laga mat här. Och den första maträtten blev en riktig barndomsklassiker; fyllda vita paprikor med potatismos.

Egentligen ska det vara ris ihopblandat med köttfärsen som stoppas i paprikorna, men jag hade inget. Det blir lika gott, faktiskt lite godare för det blir mer såsigt. Gillar man inte sås, koka ris och blanda ned i färsen.

Det här ska inhandlas:

Ett gäng paprikor (jag kör alltid vita, jag tycker du ska köra vita, men det funkar med röda också, fast helst inte)

Blandfärs

Ett fång bladpersilja

Två sunktomater

Vegeta

En gul lök och några klyftor vitlök

Några sprut av ketchup och ett par tsk tomatpuré

Så här gör du:

Skär av ”roten” av paprikorna och ta bort kärnorna. 

Bryn hackad lök, vitlök och en stor näve persilja i lite smör. Lägg i färsen och bryn tills den inte är röd längre.

Skeda ner färsen i paprikorna. Lägg dem i en stor kastrull, fyll på med vatten tills paprikorna nästan är täckta. Hacka ner sunktomaterna, häll på vegeta, paprikapulver, peppar. SALTA inte, eftersom vegetan är så salt. Smaka hellre av med salt på slutet.

Spruta ner lite ketchup och sleva ned några teskedar matpuré. Rör om och lägg på lock och låt det långsamt koka tills paprikan är helt mjuk.

Servera med potatismos som ska vara rätt fast och toppa med massor av persilja.

Ajde, dobar tek.

 

Rosenvatten bortskänkes

finns även gamla lakan och en och annan kantstött skål.

Gheime

Det är nåt med split peas. Jag får samma slags cravings efter shag dall och gheime, det är linserna jag vill åt. De är mjöliga, fast utan den torra, trista växa i munnen-grejen.

Gheime är en urbra höstgryta. Linserna finns lite överallt, den torkade limen köper du säkrast i en persisk butik.

Man ska äta med persiskt ris. Kinga ska blogga hur man gör.

Gheime

800 g lamm
2 stora gula lökar
1 msk gurkmeja
2 dl split peas
1 tsk curry
1 msk tomatpuré
3 tomater
4 torkade lime
2-4 stora potatisar
olja

Gör så här:

1. Skär köttet i 1×1 cm kuber. Hacka lök och tomat. Skölj linserna.

2. Fräs löken i olja. Tillsätt gurkmeja och fräs en stund till. Blanda ner köttet och fräs det med. Häll på lite, typ en dl, vatten och låt putta på låg värme.

3. Bland ner linser, curry och tomatpuré. Tillsätt ett par dl vatten till. Putta tills köttet börjar bli mört. Häll på mer vatten om grytan känns för torr.

4. Lägg i tomater och lime som du har stuckit några hål i. Salta och peppra. Låt puttra en kvart till.

5. Just det, av potatisen gör du pommes frites som du lägger ovanpå grytan. Hoppa inte över det för då blir det äckligt. Om du inte har fritös (eller även om du har två) och inte vill fritera i kastrull kan du göra dem i ugnen.

Tabbouleh-sången

No we don’t need hip hop
house or trance
Cuz this song about a salad
make you shake your pants

Hösttröst

1. Stenugnsbakad kavring alt danskt rågbröd.

2. Handpillade rejer.

3. Weihenstephaner eller annat fylligt veteöl. 

4. Fixa mackor. Halsa öl till. Var glad över att du inte är fattig.

Tvångstankar om fikon – Dagens bästa TT hittills

 

Präst dömd för fikonsnatteri

Växjö

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som han snattat, enligt Smålandsposten. Tvångstankar är orsaken, enligt prästen själv.

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som snattades då prästen avslöjades, skriver Smålandsposten.

Butiksägaren följde brottet via en monitor på kontoret, men valde först att inte polisanmäla prästen utan bara kräva varorna tillbaka och kompensation för tidigare snatterier. Men rykten om prästsnatteriet började spridas och nådde även prästens närmaste chef, kyrkoherden, och biskopen. De uppmanade butiksägaren att polisanmäla.

Prästen förklarar sitt agerande genom att hänvisa till tvångstankar och kleptomani och beklagar att ångesten tog sig ett sådant uttryck

TT Präst dömd för fikonsnatteri

Växjö

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som han snattat, enligt Smålandsposten. Tvångstankar är orsaken, enligt prästen själv.

En småländsk präst har dömts för snatteri och ska betala 5 100 kronor i böter. En burk fikon i konjak hör till det som snattades då prästen avslöjades, skriver Smålandsposten.

Butiksägaren följde brottet via en monitor på kontoret, men valde först att inte polisanmäla prästen utan bara kräva varorna tillbaka och kompensation för tidigare snatterier. Men rykten om prästsnatteriet började spridas och nådde även prästens närmaste chef, kyrkoherden, och biskopen. De uppmanade butiksägaren att polisanmäla.

Prästen förklarar sitt agerande genom att hänvisa till tvångstankar och kleptomani och beklagar att ångesten tog sig ett sådant uttryck.

Stackars lilla prällen, men kul att han är en sådan finsmakare, det var inte en påse grillchips han stal.

Jag kan få tvångstankar på pommes, inte att jag ska stjäla några i och för sig, men sådana där riktiga cravings.

Så var det i måndags när jag jobbade kväll. Middagen bestod av kebabtallrik med jättemycket pommes. Mådde hur bra som helst efteråt.

Pommes och saltlakrits är mina cravings, kanske har jag saltbrist?

Sparrisrevansch

Maggie-sms: ”Men kanske hinner jag inte laga nån mat. Ska vi ta persisk take away i såna fall?”

K: ”Eller sparrispastarevansch? Har en bunt kvar från förra lördan”

M: ”Så här års?”

K:  ”Jag vet, peruansk… Råkade”

Det slutade med att Maggie lagade en del av det halva lammet som hon kanske inte skulle hinna. Förhoppningsvis bloggar hon det senare. Sparrisen låg sålunda kvar i min kyl.

Jag har retat mig sen i somras på en sparrispasta som jag först tänkte ut här på bloggen, sen lagade åt Maggie, och som inte alls blev god. Den blev typ som den där sparrispastan som mina kompisar gick och hatade på i en hel dag och en halv natt efter att de hade ätit den. Torr, smaklös, meningslös.

Nu vet jag. Gör som i det gamla receptet förutom: 

* skiva sparrisarna tunt, tunt efter förkok eller grill och stek dem kanske 10 min utan att de tar färg ihop m vitlök

* skippa vinet

* ta pastan flera minuter innan klar

* låt gå klart med sparrisen och så mycket pastavatten det behövs på hög värme (spara när du häller av pastan, fyll på i traktörpannan vartefter). parmesan ner i grytan samtidigt med sparrisknopparna mot slutet. bra om det kokar litegrann även med parmesanen, den reder fint.